Ett collage med bästa vännen

sleeping my day away

Det känns som jag befinner mig i skuggan, försöker ignorera det... men jag vet,- varför, bara hoppas det kommer gå över så småningom, så jag slipper ta mer medicin. Vill veta vem Joanna är. Men om jag drar mig mot mörkret mer tänker jag börja igen, inget tvivel, eftersom då vet jag att jag behöver det, även om jag vill vara fri. Min inre bok har börjat öppna sig mer och det är jag tacksam över..det lilla jag kan. Helgen har vart hektisk, även om jag känt mig i dvala..